1851 är Daniel befordrad till lättmatros vid en resa (27 augusti) till Rio ombord på briggen Atalanta (135,8 skeppsläster, kapten O Lundsten).

1852 (18 september) mönstrar Daniel av i Stockholm från briggen Atalanta på en resa från Batavia i Indonesien. Förmodligen seglar han från Rio till Batavia tidigare under året.

Redan nån månad senare (13 oktober) 1852 mönstrar Daniel på som matros (befordrad igen) på barkskeppet Jenny Lind för en resa till Brasilien. Han får resa till Hamburg där fartyget ligger. Jenny Lind byggdes i Västervik 1847 och var på 157,8 skeppsläster. Kaptenen heter N. Werngren.

Under åren 1853-1856 vet vi inte vad Daniel gör. Han finns inte registrerad i Stockholms sjömanshus.

1857-1858 seglar Daniel till Australien. Det finns inga detaljer om denna resa. Hur han tar sig hem är också oklart men det finns ett pass utfärdat för honom i London 1858 för en resa från Australien via Tyskland och Danmark till Sverige. Daniel lär ha deltagit i en guldrush i Australien och det finns också en ring bevarad med en obearbetad sk guld-nugget.

1860 utbildar han sig till sjökapten vid navigationsskolan i Karlshamn. I examensintyget finns det noterat att ”den examinerade har i 10 år och 3 månader varit i aktiv sjötjenst anställd, och derunder beseglat Ostindiska m. fl. Farvatten”.

Som nybliven sjökapten mönstrar Daniel på som styrman barkskeppet Stockholm 1860 (27 juli).

Han är då andre styrman ombord. Denna seglats kommer att vara under två år men det är oklart till vilka destinationer. Det troliga är dock Batavia i Indonesien. 1862 (16 juni) avslutas denna resa i Sundsvall.

Redan efter ett par månader mönstrar han på barken Stockholm igen med destination Bahia, varifrån han återkommer till Stockholm 1863 (18 augusti).

5 oktober 1863 anställs han som styrman på skeppet Stockholm för ytterligare en långresa till Batavia i Indonesien. Som styrman är Daniel bl.a. ansvarig för att föra loggbok under resan. Denna loggbok samt några till finns bevarade.

Dan Ohlsson beskriver sin farfars loggbok på detta vis: Loggboken är prudentligt förd och absolut inte på något sätt pratsam utöver positionsbestämningar. Ett undantag finner jag en dag i Indiska Oceanen där Daniel skriver ”denna dag var förste styrmannen illa berörd av starka drycker och förde stora spektakel ombord – därför att stända till svars i första svenska hamn. Därutöver inträffade endast en tyfon som spolade det mesta överbord inkl. Daniels i Hongkong inköpta redingot (en knälång mansrock) och julkalkon.

På denna kartbild finns ett antal positioner inlagda som är hämtade från loggboken. Fartyget lämnar Stockholm 17 oktober 1863, siktar Vinga fyr 1 decmber och pejlade Skagen fyr samma dag. 12 december är fartyget i Engelska kanalen och siktar Dungenes fyrtorn på Englands sydkust. 14 december pejlas St Catherines fyr och dagen efter fyren i Portland Bill. Sedan fortsätter resan söderut på Atlanten. Sista noteringen är söder om Afrikas sydspets Godahoppsudden den 12 februari 1864. Resten av loggboken har tyvärr försvunnit.

Sannolikt är Daniel tillbaka i Sverige igen under sommaren 1864 efter denna seglats.

Därefter finns inga noteringar om att Daniel gör några ytterligare långresor. Han är då 32 år och fortfarande ogift. Kanske har han tröttnat på alla dessa mycket långa och krävande seglingar.

I mars 1866 lämnar han Stockholm och flyttar hem till Kolstad igen. Där gifter han sig den 13 april 1866 med Brita Kajsa (Karin) Olofsdotter. Karin är äldsta dotter i Kolstad nr. 1. Daniel tar över gården från svärfadern 1870 och bygger i den vevan nuvarande Kaptensgården.

Under åren 1867-1873 finns Daniel registrerad som befälhavare i sjömanshuset i Kalmar. Han skaffar också sitt första egna fartyg 1867, skonerten Anna, som han säljer 1869. Daniel seglar Anna i Östersjön, Kattegatt och Skagerack. Enligt en bevarad skeppsjournal seglar han henne mellan Kalmar och Sundsvall i november 1867. Det finns också en anteckning om en segling mellan Gävle och Hull i England. Skonerten Anna (25,5 nyläster), byggdes i Roslagen av ek och fur. Förliste 30 oktober 1888, vid Hesselö i Kattegatt på en resa från Varberg till Vejle med trälast. Besättningen räddades men fartyget blev vrak.

I Sveriges skeppslista (SS) 1869 finns Daniel som registrerad redare och befälhavare för skonerten Speculation. I Ölandsbladet 5 mars 1870 finns en not att Daniel köpt Speculation för 6250 riksdaler. Samma information finns i SS för åren 1871, 1873 och 1875. 1873 och 1875 finns dock en A. Olsson angiven som befälhavare. Räkenskaper förda av Daniel om Speculation finns bevarade. En galjonsfigur från Speculation finns bevarad Sjöhistoriska museet i Stockholm. Den beskrivs i museets arkiv på följande sätt: Galjonsfigur, mansfigur, midjebild med avskurna armar. Slätrakad, målad naturellt med skär hy och svart hår. Mörksyrtut, allt övermålat med delvis bortfallen vittrad vit färg. Rostig järnbult genom bröstet. Uppsatt på ljusgrönt stävparti. Mått: Höjd: 48,0 cm, bredd: 33,0 cm. Gåva från Major P. Peterson, Timmernabben år 1931.

1877 står Daniel som ägare till skonerten Elise (tidigare Lovisa) som byggdes i Bergkvara 1867 av ek och fur. Daniels räkenskaper för Elise finns bevarade.

I januari 1888 går Daniel på grund med Elise som förliser utanför Swinemunde. Har inte hittat något foto på Elise.

Eftersom fartyget är oförsäkrat får denna förlisning stora ekonomiska konsekvenser för Daniel och hans familj och man tvingas sälja Kaptensgården 1892 (9 mars).

Karin och Daniel flyttar den 1 november 1892 från Kolstad till Oskarshamn men har rätt enligt köpekontraktet att disponera ett rum i en flygel under sin livsstid.

Daniel fortsätter att segla några år efter flytten till Oskarshamn. Hans sista segling blir till Newcastle innan han avlider den 27 februari 1897 66 år gammal. Han begravs 6 mars på Oskarshamns gamla kyrkogård.